Vad är egentligen en Deponi och vilka avfall får man lägga på olika typer av deponier?

Detta är frågor vi på Pinpointer ofta får, varför vi tagit fram en kortfattad information som förhoppningsvis ska kunna besvara de vanligaste funderingarna. I denna information går vi kortfattat igenom deponi för inert avfall, deponi för icke-farligt avfall och deponi för farligt avfall. Bifogat är också en sammanställning över de gränsvärden som gäller för de olika deponierna. 

 

Regelverket kring deponering kan uppfattas som omfattande och krångligt, och visst är det en hel del regler att hålla reda på. Alla regler kan givetvis inte sammanfattas på bara ett par sidor, så har du funderingar eller vill ha mer information än du kan hitta här är du alltid välkommen att kontakta oss på Pinpointer. 

Deponi

Vad är en deponi?  

En deponi är en plats där avfall bortskaffas, dvs. en plats där avfall läggs för slutligt förvar utan något annat syfte än att bara bli av med avfallet. En deponeringsanläggning ska inte förväxlas med olika anläggningar där avfall återvinns, dvs. används för ett annat syfte än att bara bli av med avfallet. En bullervall till exempel är därför normalt inte en deponi, utan faller normalt inom begreppet ”användande av avfall för anläggningsändamål”. 

Vilka typer av deponier finns? 

I Sverige, och EU, har vi tre typer av deponier, deponi för inert avfall, deponi för icke farligt avfall och deponi för farligt avfall. Vad man får lägga på respektive deponi avgörs normalt av vilken kategori den tillhör. En deponi i Stockholm och en deponi i Göteborg har därför oftast samma krav för de schaktmassor de tar emot. På deponier för inert avfall deponeras normalt huvudsakligen olika typer av lågförorenade jord- eller schaktmassor. På deponier för icke-farligt avfall deponeras normalt fler typer av avfall. Utöver förorenade massor, dock inte de allra mest förorenade, deponeras även normalt olika typer av utsorterade, icke brännbara fraktioner av bygg- och rivningsavfall, olika typer av industriavfall, tjärasfalt som inte har allt för höga PAH-halter m.m. 

 

En deponi för inert avfall omfattas normalt inte av kravet på deponiskatt om 555 kr/ton (2021). Ett krav för att inte omfattas av dessa krav är att endast vissa utpekade avfall deponeras, vanligast är jord, grus, sand, lera m.m., i dagligt tal jord- eller schaktmassor. Detta innebär i praktiken att de flesta deponier för inert avfall endast deponerar schaktmassor och olika typer av jordmassor. Enligt deponeringsföreskrifterna får jord och sten deponeras utan ”provning”, förutsatt att den inte utgörs av matjord, torv eller att den härstammar från förorenade områden. Många mottagare kräver dock analyser för alla massor man tar emot. Kraven avseende vad som får tas framgår av deponeringsföreskrifterna och sammanfattas på nästa sida. Sammanfattningsvis kan dock sägas att krav vid deponering ställs på att avfallet inte får innehålla halter över uppsatta gränsvärden av ett antal organiska ämnen, olja, PAH m.m. För metaller finns inga gränsvärden avseende halt, utan där sätts gränsvärdena utifrån utlakning, dvs. hur mycket metaller som lakas ut från avfallet. Det finns inget formellt förbud mot att deponera farligt avfall vid deponi för inert avfall, men Naturvårdsverket avråder från det och de flesta deponier för inert avfall tar inte heller emot det. Pinpointer levererar aldrig farligt avfall till en deponi för inert avfall. 

 

En deponi för icke farligt avfall är den klassiska ”soptippen” som många kommuner driver. Denna deponi är skattepliktig, vilket innebär att det läggs på 555 kr i skatt per deponerat ton avfall. Vissa avfallsslag, det vanligaste vid de flesta deponier är förorenad jord från marksanering, är dock avdragsgilla, varför kunden ofta inte märker av denna skatt. Vid deponi för icke farligt avfall får avfall som inte omfattas av deponeringsförbud tas emot förutsatt att det inte utgör farligt avfall. På deponi för icke-farligt avfall läggs normalt jord- och schaktmassor som är lite mer förorenade, dock inte farligt avfall, d.v.s. typiskt sådana massor som i dagligt tal kallas ”IFA-massor”. Även farligt avfall får läggas på deponi för icke-farligt avfall förutsatt att det klarar uppsatta utlakningskrav mm. Detta innebär att det inte är ovanligt att farligt avfall, helt i enlighet med gällande regler, läggs på deponi för icke-farligt avfall. 

 

I Sverige finns också ett antal deponier för farligt avfall. På denna deponi får de mest förorenade avfallen läggas, dock förutsatt att de inte lakar ur för mycket föroreningar eller har andra otillåtna egenskaper. Detta innebär att det finns en del avfall, även schaktmassor, som inte kan läggas på deponi som de är, utan måste förbehandlas. Som en sista utväg finns det även möjlighet att, vid samtliga deponiklasser, söka dispens för att lägga mer förorenade avfall än vad som generellt tillåts. 

Vad får man lägga på en deponi? 

Olika typer av deponier har olika gränsvärden för det avfall som får köras in. I tabellen nedan har gränsvärdena för olika typer av deponier sammanfattats. 

 

Deponier ska, som nämndes i inledningen, inte blandas ihop med återvinning av avfall i exempelvis bullervallar eller vissa markutfyllnader. Det finns också många avfallsanläggningar där överskottsmassor behandlas utan att slutligt deponeras. Sådana avfallsanläggningar eller ”anläggningsändamål” har ofta andra kriterier eller gränsvärden för det avfall som tas emot. Gränsvärdena vid deponier som avslutas kan också vara annorlunda än vid aktiva deponier. 

Ämne
Deponi för inert avfall
(ska klaratotalhalt och lakning)
Deponi för icke farligt avfall 
(Ska klara totalhalt eller lakning) 
Deponi för farligt avfall
(finns inga begränsningar i totalhalt) 
pH
-
-
-
-
TOC (%)
3%
-
-
6% (Totalhalt)
PAH Övriga (≈PAH M + L)
40
-
-
-
PAH Cancerogena (≈PAH H)
10
-
-
-
Mineralolja (C10-C40)
500
-
-
-
BTEX
6
-
-
-
(Torrsubstans för lösta ämnen****)
-
(4 000)
(60 000)
(100 000)
DOC
-
500***
800***
1 000***
Fenolindex
-
1
-
-
Sulfat (SO4)
-
1 000**
20 000
50 000
Fluorid (F)
-
10
150
500
Klorid (Cl)
-
800
15 000
25 000
Zink (Zn)
*
4
50
200
Selen (Se)
*
0.1
0.5
7
Antimon (Sb)
*
0.06
0.7
5
Bly (Pb)
*
0.5
10
50
Nickel (Ni)
*
0.4
10
40
Molybden (Mo)
*
0.5
10
30
Kvicksilver (Hg)
*
0.01
0.2
2
Koppar (Cu)
*
2
50
100
Krom totalt (Cr tot)
*
0.5
10
70
Kadmium (Cd)
*
0.04
1
5
Barium (Ba)
*
20
100
300
Arsenik (As)
*
0.5
2
25
Halt
(mg/kg TS)
Utlakning (L/S 10)
(mg/kg TS)
Utlakning (L/S 10)
(mg/kg TS)
Halt
(mg/kg TS)
Utlakning (L/S 10)
(mg/kg TS)

* Jord och sten från "icke förorenade områden" får deponeras utan provning (dvs. utan laktest).

** Klarar kriterierna om L/S 10 inte överskridet 6 000 mg/kg. I detta fall är gränsvärdet för torrsubstans för lösta ämnen inte tillämpbart.

*** Klaras inte detta kan pH justeras till 7,5 - 8,0. Klaras aktuellt gränsvärde då är materialet godkänt.

**** Värdet för torrsubstans för lösta ämnen kan användas som alternativ till värdena för sulfat och klorid.