Jord, schaktmassor, överskottsmassor, kärt barn har många namn!
Här ska vi försöka reda ut begreppen!
I avfallsförordningen finns två koder för ”Jord och sten” i kapitel 17, Bygg- och rivningsavfall (även uppgrävda massor från förorenade områden). Med jord och sten avses alltså de flesta typer av jord, sten, schaktmassor m.m. som man gräver upp och kör iväg som avfall. Man delar upp jord och sten i ”Jord och sten som innehåller farliga ämnen” och ”annan jord och sten”. Den förstnämnda utgör farligt avfall och den sistnämnda icke farligt avfall. Med ”farliga ämnen” avses farliga ämnen i ganska höga halter, vilket gör att väldigt mycket förorenad jord inte når upp till nivån att ”innehålla förorenade ämnen” och därmed bli farligt avfall utan utgör icke-farligt avfall.
Jord och sten i lagstiftningen
Jord
Fall A och fall B
I anläggningsbranschen talar man ofta om fall A och fall B, vad betyder egentligen det? Fall A innebär något förenklat schakt av massor som inte behöver köras från platsen, medan fall B innebär schakt av massor som av någon anledning måste köras iväg. En tumregel är att fall A-massor endast är avfall om de är förorenade, medan fall B-massor är avfall oavsett hur rena de är.
Vad är lera, silt, sand etc.?
Naturlig jord utgörs av olika kornfraktioner där de finaste partiklarna är ler (diameter under 0,002 mm) till block (diameter över 200 mm). Kornstorleksindelningen har varierat genom åren där nu gällande system bygger på en europeisk standard (SS-EN ISO 14688-1 från 2002). Från minsta till största partiklar delas kornen in från ler – silt – sand – grus – sten – block, i flera fall med undergrupper såsom finsand, mellansand och grovsand. I Sverige har tidigare även begrepp såsom mo och mjäla använts.
De flesta jordar, eller jordarter, utgörs av flera kornfraktioner. Det kan antingen vara en blandning av två storlekar, såsom ”siltig sand” eller, något förenklat, en blandning av mer eller mindre alla kornstorlekar, vilket benämns som ”morän”. Morän är Sveriges vanligaste ytliga jordart, runt 75 % av den svenska ytjorden utgörs av morän. Morän kan delas in efter vilka storlekar som dominerar, exempelvis sandmorän, lermorän etcetera.
Det kan vara svårt att med ögat se skillnad på lera och silt. Dessa har också i många fall liknande egenskaper. Silt benämns också ofta felaktigt som lera i masshanteringssammanhang. I Pinpointer har vi valt att ha silt/lera som en egen fraktion jämte övrig jord, eftersom denna ofta kräver en annan hantering än exempelvis en vanlig morän.
Vad är schaktmassor?
Det finns ingen exakt definition av schaktmassor, men de flesta avser med begreppet ”schaktmassor” det man gräver upp vid olika typer av anläggningsarbeten.
Överskottsmassor
På samma sätt som för schaktmassor finns ingen exakt definition av begreppet ”överskottsmassor”. Normalt avses med överskottsmassor jord som har grävts upp på en plats och måste köras iväg för att bli av med den. I anläggningsarbeten talar man ofta om ”massunderskott” respektive ”massöverskott”. Vid planering av anläggningsarbeten brukar man, både utifrån miljöskäl och för att det är kostnadseffektivt, eftersträva ”massbalans”. Det vill säga att det inom projektet behöver köras bort respektive köras in så lite massor som möjligt, då detta blir den billigaste lösningen. I praktiken är detta svårt, särskilt i stadsmiljö med små tomter och underjordiska garage och liknande. Den skeva massbalans som råder, framförallt i storstadsregionerna, är en stor anledning till ett ständigt och stort massöverskott i dessa regioner.